Lycklig.
Idag är jag lycklig. I hela kroppen. I varenda cell känns det bra och mensen flyter på så jag hoppas, hoppas, hoppas jag har rätt om det där med PMS. Jag var in på Hälsokosten igår och köpte på mig ett och annat. Ska vänta lite med att prova det. Vill lära känna min kropp igen efter den här lilla "insikten" först.
Inatt drömde jag världens dröm. Den var så himla "lång". Jag drömde att jag åkte till Australien och träffade Damon. Jag var så himla glad och jag var såå medveten om att jag var med honom. Njöt av varje sekund, varje handrörelse vid hans hud. Jag satt bredvid honom i bilen, på "fel" sida som vanligt och kände pirret i kroppen. Jag var med min kille igen.
Vi skulle hem till hans kusin och blivande fru. Jag ville ordna en present till deras bröllop men hade inga pengar så jag kom på den briljanta idén att måla en tavla. Måla en tavla?! Jag älskar att måla men jag är verkligen SÄMST. Jag är alldeles för pedantisk för att nånsin få till en fin tavla. Något jag var medveten om i drömmen så jag började glatt dutta, lite här och lite där. Använde mig av olika nyanser av grönt, vitt, grått och gult. Var helt omöjligt att se vad det var. En jättetavla målade jag på kanske 3x2 meter. Och till slut var den klar. Jag backade lite för att begrunda den. Och jag trodde inte mina ögon!
Jag hade gjort vääärldens tavla. Plötsligt föreställde den något. En jättefin glänta med ungbjörkar i ljust grönt, nästan lime, ni vet den där klara färgern björkarna har på våren? Från vänster sken solen in över träden och den var helt makalöst fin. Jag var så stolt!! La den på tork men när jag kom tillbaka hade någon eller några klivit i den så all färg var utsmetad och man såg inte längre vad den föreställde. Var såå besviken. Hade inte tagit någon bild heller.
Nåväl, sedan fortsatte vi till en djup, djup bergsklyfta där vi vandrade över en hängbro av plankor och rep. Det var så otroligt läskigt!! Jag vågade inte gå efter ett tag så jag fick klättra ner på något livsfarligt sätt och sedan tappade jag bort Damon. Saknade honom så mycket och var förtvivlad över att han inte var hos mig. Inga pengar hade jag på mobilen heller men till slut efter ungefär tusen år hittade jag honom. Då var han jättesur på mig men jag brydde mig inte om det. Jag var så lycklig över att få sitta bredvid en sur Damon igen och visste att snart, snart kommer det gå över och då ska jag hålla honom i handen. Sedan vaknade jag.
Solen sken och det var dags att gå upp, jag sms:ade min aussie om drömmen och han förklarade att han "varit sur bara för att han var rädd att han förlorat mig för alltid och hoppades att jag kunde förlåta honom." Haha, på det viset har han min humor. Hade en underbar förmiddag på jobbet och på min rast fick jag prata med min älskling. Något som gjorde mig om möjligt ännu gladare. Han gör mig verkligen glad!
Jag vill att ni alla tar er en kik på den här videon nedan. Jag tittar på den någon gång i kvartalet och börjar alltid gråta för att jag blir så berörd. Tårarna kommer vare sig jag vill eller inte. Han är en av mina största förebilder:
Inatt drömde jag världens dröm. Den var så himla "lång". Jag drömde att jag åkte till Australien och träffade Damon. Jag var så himla glad och jag var såå medveten om att jag var med honom. Njöt av varje sekund, varje handrörelse vid hans hud. Jag satt bredvid honom i bilen, på "fel" sida som vanligt och kände pirret i kroppen. Jag var med min kille igen.
Vi skulle hem till hans kusin och blivande fru. Jag ville ordna en present till deras bröllop men hade inga pengar så jag kom på den briljanta idén att måla en tavla. Måla en tavla?! Jag älskar att måla men jag är verkligen SÄMST. Jag är alldeles för pedantisk för att nånsin få till en fin tavla. Något jag var medveten om i drömmen så jag började glatt dutta, lite här och lite där. Använde mig av olika nyanser av grönt, vitt, grått och gult. Var helt omöjligt att se vad det var. En jättetavla målade jag på kanske 3x2 meter. Och till slut var den klar. Jag backade lite för att begrunda den. Och jag trodde inte mina ögon!
Jag hade gjort vääärldens tavla. Plötsligt föreställde den något. En jättefin glänta med ungbjörkar i ljust grönt, nästan lime, ni vet den där klara färgern björkarna har på våren? Från vänster sken solen in över träden och den var helt makalöst fin. Jag var så stolt!! La den på tork men när jag kom tillbaka hade någon eller några klivit i den så all färg var utsmetad och man såg inte längre vad den föreställde. Var såå besviken. Hade inte tagit någon bild heller.
Nåväl, sedan fortsatte vi till en djup, djup bergsklyfta där vi vandrade över en hängbro av plankor och rep. Det var så otroligt läskigt!! Jag vågade inte gå efter ett tag så jag fick klättra ner på något livsfarligt sätt och sedan tappade jag bort Damon. Saknade honom så mycket och var förtvivlad över att han inte var hos mig. Inga pengar hade jag på mobilen heller men till slut efter ungefär tusen år hittade jag honom. Då var han jättesur på mig men jag brydde mig inte om det. Jag var så lycklig över att få sitta bredvid en sur Damon igen och visste att snart, snart kommer det gå över och då ska jag hålla honom i handen. Sedan vaknade jag.
Solen sken och det var dags att gå upp, jag sms:ade min aussie om drömmen och han förklarade att han "varit sur bara för att han var rädd att han förlorat mig för alltid och hoppades att jag kunde förlåta honom." Haha, på det viset har han min humor. Hade en underbar förmiddag på jobbet och på min rast fick jag prata med min älskling. Något som gjorde mig om möjligt ännu gladare. Han gör mig verkligen glad!
Jag vill att ni alla tar er en kik på den här videon nedan. Jag tittar på den någon gång i kvartalet och börjar alltid gråta för att jag blir så berörd. Tårarna kommer vare sig jag vill eller inte. Han är en av mina största förebilder:
Kommentarer
Trackback
