Vinterkräkan
Hello!
Bara minuter efter att jag skrev sist började jag må jättekonstigt, sedan startade helvetet. Minns inte senast jag kräktes så mycket och så många gånger. Fruktansvärt. Så har varit sängliggandes sedan i onsdags kväll. Igår åt jag efter tips från Jonna kokt torsk med kokta morötter och så la jag till ett skivat kokt ägg i småbitar. Aldrig har väl något så tråkigt smakat så gott.
Jag ligger här och drömmer om så konstiga saker. Dagdrömmer alltså. Jag har fått en fix idé om att jag vill ha ett nagellack sedan ett par veckor. I nån fin, klar färg. Och en väska. Och färga håret. Färga håret liksom?! Jag färgar inte håret. Men jag såg en gammal bild på mig själv när jag färgat håret mörkare brunt och det såg så friskt ut. Ska se om jag kan hitta bilden igen och visa.
Ikväll drömmer jag om att göra våfflor med kall glass, sylt och grädde. Det lär inte bli av.
Jag drömmer om att få umgås lite också. Mysa. Det var så fint att ha Evelina här i måndags och det gav mig mersmak. Världen är full av fina människor, varför umgås vi inte mer? Nog för att jag älskar mitt jobb men livet är mer än så. Inte glömma det, inte glömma det.
Jag har så mycket framför mig och känner mig så duktig för varje sak jag tar tag i. Det mesta hemlighåller jag, allt för att inte känna mer press än den positiva jag försöker ge mig själv.
Solen skiner så vackert och jag borde verkligen ta en liten promenad. Men jag är så slut i kropp och knopp efter dessa hemska kräktimmar. Har dock inte kräkts på 24 timmar nu, lite drygt!
Längtar efter Damon gör jag förstås också men det är tur att jag är en sucker för ord, för det är det enda vi kan ge varadnra nu och jag fylls av varje sms jag får. Jag tycker vanligen inte han är så snuttpluttig vilket gör det svårt att vara ifrån honom, men så kommer ett par rader som går rätt in i hjärtat. Tids nog får jag vara med honom. Tids nog.
Hoppas på Mello med systeryster imorn kväll, om inget roligare dyker upp för henne. Sedan kanske jag ger mig ut innan dess imorn och skaffar mig ett sådant där himlans nagellack. Det kan man väl vara värd? Jag som aldrig, aldrig, aldrig målar naglarna numer.
Men se jag hittade ju lite gamla glada bilder. Åh vad nostalgiskt! Och så ett par nutida på det!
Jag tycker verkligen vi är så himla gulliga på de här bilderna. Varken jag eller Hanna är rökare och jag minns att jag tyckte det kändes så himla konstigt att bara hålla i dem. Och jag var så noga när de publicerades med att säga att jag aldrig nånsin rökt, för andra är det ju ingen big deal men för mig både är och var det det.
Det roliga med alla ovanstående bilder är att de är tagna i princip samma dag, det kan man inte tro. Skogsmullar på dagen och så latjobrudar på kvällen. Har inte varit på Lagnö på flera år nu. Vi plockade svamp på dagen och på kvällen fick vi nåt sjukt ryck, sminkade oss skitfult och jättemycket, bytte kläder och uppträdde i Hannas lilla lantkök helt utan publik. Vi var Lili och Sussi. Var är likheten?
Mamma kom med välfylld matkasse där även en Spirello och en Piggelin fanns med.
Charlie ligger troget vid mina fötter. Vilma i fåtöljen en meter bort, alltid nära varandra.
Kärleksord från min aussie.
Här är färgen jag suktar lite efter... Vad tros?
Bara minuter efter att jag skrev sist började jag må jättekonstigt, sedan startade helvetet. Minns inte senast jag kräktes så mycket och så många gånger. Fruktansvärt. Så har varit sängliggandes sedan i onsdags kväll. Igår åt jag efter tips från Jonna kokt torsk med kokta morötter och så la jag till ett skivat kokt ägg i småbitar. Aldrig har väl något så tråkigt smakat så gott.
Jag ligger här och drömmer om så konstiga saker. Dagdrömmer alltså. Jag har fått en fix idé om att jag vill ha ett nagellack sedan ett par veckor. I nån fin, klar färg. Och en väska. Och färga håret. Färga håret liksom?! Jag färgar inte håret. Men jag såg en gammal bild på mig själv när jag färgat håret mörkare brunt och det såg så friskt ut. Ska se om jag kan hitta bilden igen och visa.
Ikväll drömmer jag om att göra våfflor med kall glass, sylt och grädde. Det lär inte bli av.
Jag drömmer om att få umgås lite också. Mysa. Det var så fint att ha Evelina här i måndags och det gav mig mersmak. Världen är full av fina människor, varför umgås vi inte mer? Nog för att jag älskar mitt jobb men livet är mer än så. Inte glömma det, inte glömma det.
Jag har så mycket framför mig och känner mig så duktig för varje sak jag tar tag i. Det mesta hemlighåller jag, allt för att inte känna mer press än den positiva jag försöker ge mig själv.
Solen skiner så vackert och jag borde verkligen ta en liten promenad. Men jag är så slut i kropp och knopp efter dessa hemska kräktimmar. Har dock inte kräkts på 24 timmar nu, lite drygt!
Längtar efter Damon gör jag förstås också men det är tur att jag är en sucker för ord, för det är det enda vi kan ge varadnra nu och jag fylls av varje sms jag får. Jag tycker vanligen inte han är så snuttpluttig vilket gör det svårt att vara ifrån honom, men så kommer ett par rader som går rätt in i hjärtat. Tids nog får jag vara med honom. Tids nog.
Hoppas på Mello med systeryster imorn kväll, om inget roligare dyker upp för henne. Sedan kanske jag ger mig ut innan dess imorn och skaffar mig ett sådant där himlans nagellack. Det kan man väl vara värd? Jag som aldrig, aldrig, aldrig målar naglarna numer.
Men se jag hittade ju lite gamla glada bilder. Åh vad nostalgiskt! Och så ett par nutida på det!
Jag tycker verkligen vi är så himla gulliga på de här bilderna. Varken jag eller Hanna är rökare och jag minns att jag tyckte det kändes så himla konstigt att bara hålla i dem. Och jag var så noga när de publicerades med att säga att jag aldrig nånsin rökt, för andra är det ju ingen big deal men för mig både är och var det det.
Det roliga med alla ovanstående bilder är att de är tagna i princip samma dag, det kan man inte tro. Skogsmullar på dagen och så latjobrudar på kvällen. Har inte varit på Lagnö på flera år nu. Vi plockade svamp på dagen och på kvällen fick vi nåt sjukt ryck, sminkade oss skitfult och jättemycket, bytte kläder och uppträdde i Hannas lilla lantkök helt utan publik. Vi var Lili och Sussi. Var är likheten?
Mamma kom med välfylld matkasse där även en Spirello och en Piggelin fanns med.
Charlie ligger troget vid mina fötter. Vilma i fåtöljen en meter bort, alltid nära varandra.
Kärleksord från min aussie.
Här är färgen jag suktar lite efter... Vad tros?
Kommentarer
Postat av: Sussi
Tack for uppladdade bilder - sa roligt att se!! Herreguuuud vad vi sag ut. Kommer ihag att vi snodde nagot glittersmink i Malins rum som hon fatt gratis i nagon tjejtiding och fy FASEN vad det kliade! Stora harda bitar glitter pa ogonen. Bla! men vill man vara lika fin som lilli & sussi far man lida lite pin.
Trackback
