Promenad.

I förrgår tog jag en jätteskön promenad med Milton. Det är som balsam för själen att promenera. Jag borde verkligen göra det oftare men av någon anledning har jag börjat känna att det är ansträngande. Kanske för att det är en sådan sak jag gör mycket när jag mår dåligt. Det liksom påminner mig om det. När jag mår bra har jag så mycket annat för mig.

Men vi hade en underbar stund, eller stund och stund, i nära 1,5 timme var vi ute. Myshunden och jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0