Luppans

Imorse städade jag lite för nöjes skull. Tänk att jag aldrig tröttnat, och jag sparar alltid lite så det ska finnas att göra. Hade klipptid idag och såg såå fram emot det. Mitt hår blir aldrog riktigt risigt men jag älskar att gå dit ändå! Så också idag. Men halvvägs tid tog bensinen i Åsas moppe slut och där fick vi hänga, moppen och jag, vid vägkanten i väntan på hjälp.

Bilarna susade förbi och vi stod där vi stod. Kanten var för hög och moppen för tung för att kunna leda upp den på gångvägen. Själv valde jag det smidiga alternativet kilklackar idag och det var väl en syn i sig att se mig stå där bredvid. La mig till slut i gräset bredvid och surade lite. Alla bara susade förbi, ingen undrade om jag behövde hjälp. Jävla Stokholmare ;)

Till slut kom pappa och Åsa med en vinflaska med bensin och vi kickade igång igen, men någon klippning blev det då inte. Jag är väl fin som jag är....

Ikväll var jag nära att göra en busing. Nämligen dra till Helsingborg i ren dårskap men så blev det inte. Jag är trots det fylld av en spänning som gärna får stanna. Inga rosa moln men jag har inga förväntningar utan låter det som är vara. Bara så.