Ett år går så fort.

Har just sett The reader med mig själv och funderar över kärleken och livet. Detta skrev jag för ett år sedan:

Hej och godkväll!

Somnade som en liten stock när jag kom hem. Ska strax lägga mig på riktigt men innan måste jag fundera lite. Det är några veckor kvar till semestern och jag har en planlös sommar framför mig. Förra året var det ju stekvarmt från morgon semesterdag ett till kvällen den sista. Jag ägnade mig åt att måla gamla möbler och bada och var nöjd med det.

Alla andra somrar har jag haft små resor inbokade och det är något jag gillar. Men förra sommaren var det underbart att bara vara. I år är jag kluven. Jag vet att jag kommer få en bra sommar vart den än tar mig, här hemma på gatan eller tusen mil bort. Men jag har ändå förhoppningar.

Jag har hemligheter som på ett eller annat sätt kommer slå rot till hösten. Det skulle kunna bli "sista sommaren med gänget", det vet jag inte förrän den är över.

Jag vill få vara med människor, jag har för mycket ensamtid. Den är underbar men inte nyttig för mina tankar. Jag ska försöka våga lite mer den här sommaren. Och blir det inte som jag tänkt, ja då får jag väl springa mig igenom sommaren då.

Semesterkassan gick till mamma häromveckan så det blir till att tänka jorderligt, d.v.s. njuta av det som redan finns, det som är gratis, de förhoppningsvis varma sommarkvällarna, filmerna på tv och ljumma vatten.

Pengar är viktigt, det tycker jag också. Men det är jag som bestämmer hur viktigt det är. Jag kommer inte dö av svält eller så och prickiga plastgolv i köket har sin charm även om jag drömmer om något annat. Livet är ju ändå här och nu och en dag vet jag att jag kommer tänka med starka nostalgiska känslor på allt jag upplever nu, även ett klistrigt plastgolv med prickar under fötterna. Även det.
2011-06-16 @ 21:43:53 Permalink Dagarna som går Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0