Lite mysigt ändå.

Om man gett sig tusan på att leva livet med mungiporna uppåt, eller i alla fall en tro om att det i de allra flesta situationer går att se saker ljust och positivt, så finns det ju något bra med att vara sjuk ändå. Att få tid till ingenting egentligen, tänka och fundera och vissa stunder har man ju faktiskt ork att göra något.

Tvätten hänger nu på tork och som mitt enda mission idag har jag att spika upp en gammal tavla jag köpte när jag var 14 och var med farmor i Dalarna. Ja, i alla fall bestämma mig för var den ska sitta. Den är väldigt liten men så fin. Eller egentligen vet jag inte om den är så fin men den är för mig nostalgisk. Har inte ens tagit upp den ur tidningspappret jag lindade in den i när jag skulle flytta hemifrån. Ska bli spännande att öppna. Hittade den nämligen när jag rensade mitt förråd härom sistens.

Igår tidigt på morgonen fick jag besök av min fina Alex. Vi åt frukost ihop och såg på film. Bland det bästa! Fångade honom med kameran på min balkong, den skygge pojken som allrahelst befinner sig bakom linsen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0