Mums filibaba.




Ibland blir det såå jäääkla bra när man inte har nånting hemma! Fint skuren kycklingfilé, kryddad med mangocurry, garlic&pepper, curryört och honung samt lite flingsalt som fräst i massor av smör tillsammans med röd spetspaprika och banan. Yuuuuuummmmiiiiie! Till det blev det kall keso och skivad banan toppad med just curryört. Fy snablar vad gott det blev!

Vem bryr sig?

Allt är så vackert nu. Blommorna, himlen, vattnet, regnen, tjejer med rosiga kinder och killar i nya, krispvita skor. Det är så snyggt att se sig omkring och hela världen är full av liv.

Jag konsumerar nya ting, ett halsband i turkost blev det förra veckan, vita, somriga, riktigt flickiga blusar som en sann feminist går i taket av att se (utom jag som är feminist och feminin på samma gång) och påslakan för att fira in den nya årstiden!

Jag älskar att pyssla om. Om mig själv och min kropp, om mitt hem, mina blommor och det jag stoppar i mig. Men vem tusan bryr sig om det?

Jag blir ibland orolig att alla dessa snygga och söta killar och tjejer gör allt det här för att uppnå någonting som aldrig kommer att uppnås. Jag har nog också varit där en gång. Gjort mig snygg för världen, för att inte förstöra andra människors världsmålning, deras konstverk på näthinnan. Men inte i dag. Jag konsumerar helt i onödan, utan mening eller mål och trivs så sjukt bra med det! Därför att det är jag som styr och det är jag som bestämmer hur långt jag vill dra det.

Delar av konsumtionen:


Vet ni vad detta är?





Nu har jag helt bestämt mig. Dessa är nu beställda och jag längtar sååååå tills jag kan se igen!

The radio.

Innan det blev dags att hålla i slantarna igen hann jag köpa en ny radio som jag inte visat. Jag är kär. Ur den får det just nu bara spelas klassisk musik och 50-talsmusik. Jag har saknat att ha en liten radio i köket när man lagar mat, och den här är i mina ögon helt bedårande. Just nu följer den dock med mig överallt i lägenheten, det lär dröja innan den helt inrättar sig i köket ;)




Att få en idé.

Ni som känner mig något närmare eller läst bloggen ett tag har hört historien om min uteblivna fotovägg. Att jag är lite töntig som inte kan göra projekt som någon annan redan tagit tag i. Det ska vara eget och unikt, inspireras kan man göra men vissa saker tappar helt sin charm i för stor popularitet.

Jag ville ha fotovägg 2007 men var för seg. Visst är det otroligt fint, men nej, inte hemma hos mig. Så istället började jag spåna på nya idéer kring mina foton. Har ju en miljon och vill gärna ha dem framme. Så jag gjorde en alternativ fotovägg i vintras/höstas. Jag köpte några gamla anslagstavlor i kork och målade vita. Sedan fäste jag foton jag tycker om och i detta fallet porträtt av männiksor jag tycker om på tavlan.

Länge har den stått lutad mot väggen, men idag när jag känt mig nästintill frisk tog jag tag i att fixa upp den på väggen. Såhär blev det: (Före/Efter.)


Fortfarande lutad mot väggen..

Något mer iögonfallande hoppas jag.


Sedan är det ju lätt att byta till nya foton =)

Nåja, ni fattar...


Charlie gillar det i alla fall!

När jag gick i skolan.

När jag gick i skolan, i gymnasiet, var det svårt att hitta nån charm i det. Jag läser om unga flickor nu som bara myser sig igenom dagarna, sliter med sina läxor men har alltid varandra. Jag tänker tillbaka på mina gymnasieår och minns... ingenting. Eller?

En kyss i sommarregnet i skymningen med min dåvarande pojkvän. Te mitt i natten i Hannas kök. Jag som inte ens tycker om te. Men ibland tycker jag om det i alla fall. Bara för att själva grejen är så sliskigt mysig. Åter till gymnasiet: En varm telefonlur mot ett hettande öra. Hur många timmar låg man inte i sin säng och pratade om.... ingenting? Allting?

Jag måste anstränga mig för att minnas det där. Jag önskar att jag fick gå i skolan nu. Trygg i mig själv, idérik, nyfiken. Då var det annorlunda. Det fanns så många måsten.

Not anymore =)

Mors dag.

Velade lite fram och tillbaka hur jag skulle göra med min lilla mamma idag. Jag är ju fortfarande sjuk men jag ville ändå uppvakta henne. Dessutom var det sista dagen att lämna tillbaka ett par skor idag och det var lika bra att få det gjort så jag tog moppen till stan.

Skogrejen var snabbt fixad, gick förbi Hötorget och blev svag för alla blommor. Köpte en bukett pioner till mamma och en till mig. Sååå fina! Inte det lättaste att åka moppe med dem sedan men jag hittade en bra lösning! Hade dem under bandet på min väska framme på bröstet. Gick kanon!

Hade ju kunnat ställa dem i nån av mina tusen vaser men bestämde mig för att använda en gammal glasburk. Mycket roligare!

Fick aldrig upp tavlan idag. Men jag har i alla fall tagit upp den ur tidningspappret. Och jo, jag tycker visst att den är fin. Checkade tidningen den låg i också. 31:a januari 2007. Det är dagen innan jag flyttade hemifrån det. Snacka om tjejen-i-sista-minuten.




Lite mysigt ändå.

Om man gett sig tusan på att leva livet med mungiporna uppåt, eller i alla fall en tro om att det i de allra flesta situationer går att se saker ljust och positivt, så finns det ju något bra med att vara sjuk ändå. Att få tid till ingenting egentligen, tänka och fundera och vissa stunder har man ju faktiskt ork att göra något.

Tvätten hänger nu på tork och som mitt enda mission idag har jag att spika upp en gammal tavla jag köpte när jag var 14 och var med farmor i Dalarna. Ja, i alla fall bestämma mig för var den ska sitta. Den är väldigt liten men så fin. Eller egentligen vet jag inte om den är så fin men den är för mig nostalgisk. Har inte ens tagit upp den ur tidningspappret jag lindade in den i när jag skulle flytta hemifrån. Ska bli spännande att öppna. Hittade den nämligen när jag rensade mitt förråd härom sistens.

Igår tidigt på morgonen fick jag besök av min fina Alex. Vi åt frukost ihop och såg på film. Bland det bästa! Fångade honom med kameran på min balkong, den skygge pojken som allrahelst befinner sig bakom linsen..

Sjuk.



Igår fyllde Johan inte år men han firades för det så jag gjorde ett tappert försök att se ut som en människa. Men bara efter nån timme var jag helt färdig och var tvungen att tablettisera mig. Åkte hem till Monica, Alexs mamma där jag bäddade ner mig i soffan och såg film med henne. Gillar inte hur glåmig man ser ut när man är sjuk. Halsbandet där, det har jag köpt i veckan och det var väl det som fick sätta fokus.

Idag tvättar jag i snigelfart och ska till Apoteket. Mer kommer!


Tips tack..

Har lite udda sovtider nu när jag är sjukling och det blir en del tid i sängen med film eller surf. Därför skulle jag vilja ha lite tips på bra eller fina bloggar! Kan ni hjälpa mig med det? Blir mycket häng med den här killen nu:




God kväll.

Hej folket!

Det är inte roligt att vara sjuk, finns så mycket jag vill göra. Vara snygg t.ex. Det är kul. Jag må vara en rätt icke-ytlig tjej, men jag tycker det är kul att klä mig i plagg som jag passar i och att fixa med håret. Det är ingen idé när man är sjuk.

Idag pratade jag med Carro i telefon. Det var längesedan. Skulle vara kul att ta en date med henne snart.

Vet ni vad? När jag rensade bland alla mina kläder så hittade jag en blus to kill for. Den är så sjukt fin, ljust turkos, klarlila och orange. Men mest turkos. Jag använder den aldrig, så jag beslutade kort och gott att ge bort den till en på mitt jobb som också älskar turkost. Det roliga var att hon blev så enormt glad. Hela hon sken upp och hon provade den immediately. Sedan frågade hon om hon "fick ha på sig den imorgon". Såklart! Och dagen efter hade hon med sig ett kuvert till mig med skraplotter. Roligt! Vann 100 kronor på skrapbingon!


Harmoni.

Hej hallå!

Fy sjutton, nu är jag sjuk-sjuk. Bara att acceptera men just därför tänkte jag skriva om en lite kul sak. Till att börja med kan jag berätta att jag lite sarkastiskt kallas för Blixten av bl.a. min kusin Michael. Varför? Därför att jag är så otroooooligt långsam. -Och jag vet om det. Jag älskar att vara långsam. Att ta tid på mig. Jag tänker inte på att jag gör det, men jag älskar det ändå! Och, nu till saken:

Jag är i grunden en så otroligt rörig person. Jag är en person med tusen tankar, djupa sådana, tusen känslor, minnen till miljoner och har en impulsförmåga som heter duga. Jag har varit ett praktexemplar till rörig tonåring. Ni skulle se mitt flickrum. Golvet syntes sällan men jag försvarade mig med att ha "en organiserad oordning."

Tänk att denna röriga tjej sedan skulle flytta hemifrån, ta hand om 63 kv.m. och 2 ,5 rum. Jag har aldrig trivts i oreda, men jag har inte kunnat bättre. För mycket i huvudet, för osamlad, för splittrad. Men så en dag bestämde jag mig. Om jag vill något riktigt mycket så klarar jag av det. Till och med att ändra en livsstil. En livsstil av slarv, trötthet och en nypa trasigt hjärta. Jag tänkte först ut: Hur vill jag ha det? Sedan kom jag fram till det och började i små steg jobba därefter.

Sakta men säkert har jag nått mitt mål. Jag är fortfarande otroligt känslosam och lever i varje stund, men jag har insett att för att jag ska må bra i mina stora tankar och små bekymmer så behöver jag harmoni omkring mig. Vissa som besöker mig idag har sagt att de får lite ångest över sina egna hem när de besöker mig. Det gör mig ledsen.

En del säger att "klart du kan ha det så fint eftersom du brinner för det, du har det ju liksom i dig." Om de här personerna bara visste vilken resa detta varit. Inom mig och utanför min kropp. Att jag kämpat i flera hundra dagar för att nå hit. Jag har slitigt och övar varje dag på det här med ordning. Och såhär ett par år senare så älskar jag på riktigt att städa och hålla ordning och skulle inte kunna tänka mig röra igen.

Jag är fortfarande samma slarver, men jag tar ansvar för den egenskapen och håller efter. Att ha nått hit är en av de saker jag är mest stolt över. Jag är så lycklig för det. Och nu till det roliga:

Folk i min omgivning har liskom rakt av köpt min nya tillvaro. Städa+Jessica är liksom =sant. Och varje gång någon kliver över tröskeln till mitt hem så säger de att det är så fint och harmoniskt här. Åsa, min syster tycker att till och med min ringklocka blivit harmonisk och varje gång jag öppnar dörren när hon kommer så säger vi i kör: Harmoniiiiiiiiii för att sedan skratta! Harmonin har tagit mig, och hela mig, med storm!

Allt är möjligt!




Det här är samma utrymme som nedan:



Den här bilden och...

...den här bilden är samma utrymme som nedan fast tagna från andra hållet:

High!

Efter att ha sett två filmer idag (varför gör jag det inte oftare??) är jag så sjukt hög på livet. Hittade Alex gamla hörlurar i en påse och ljudet i dem är oslagbart, dessa ihop med kvällens filmer gör att jag bara vill göra en massa saker och det känns som att allt i hela världen är möjligt.

Jag känner mig, glad, stark, känslosam, positiv, optimistisk och fylld av nåt som vill ut! Hoppas att det håller i sig. Nej nu är det sovdags! Inte lätt när man är hög på livet av denna grad!

Millie the dog.

Mår myyycket bättre i halsen och imorgon ska jag jobba. Jippidoo.

Har passat Milton ikväll och vi tog en promenad på 1,5 timme. Myselimys. Här och nu kikar jag på film. Glömmer hur mycket jag älskar film. Snacka om att fly verkligheten en stund. Kan inte hålla mig till den dag det är jag som får vara sådär lyckopirrigt kär igen.


Remember me.



Har just sett filmen Remember me. Till en början och till och från var jag irriterad på karaktärerna. Tyckte inte de var trovärdiga, men ändå kände jag med dem hela tiden. Sista tio minuterna tog den andan ur mig och nu sitter jag här helt sprängfylld av känslor. Vilken jäkla film!

Nu vill jag bara ut och leva min egen film!

Jag får liksom inte utlopp för allt inom mig. Jag känner i allt jag gör, allt jag ser, för alla jag träffar. Jag romantiserar och problematiserar. Har alltid känt för mitt eget liv som man känner för många filmer. Sådär nära, intensivt och känslosamt.

Ikväll ska jag se The Bounty hunter.

Rensning

Har rensat i mitt förråd och det blev en hel del massa påsar. Allihop är fyllda med kläder som jag skänker till Erikshjälpen och Läkarmissionen. Helt galet hur mycket jag samlat på mig. Men det är nog nu. Gick hårt fram. Skänkte nio av tio plagg. Ska bli samma ordning igen i förrådet som här inne.

Vad tusan har hänt med mig? Jag var ju värsta samlaren för bara ett år sedan, kunde inte slänga nånting.. Nu får jag pluspoäng, som Martin skulle sagt!


Sjuk.

Igår gick jag och la mig innan nio. Var heeeelt slut. Kunde inte hålla ögonen öppna. Vaknade vid elva och kände att jag hade ont i halsen men somnade om. Sedan vaknade jag strax innan ett, heeelt svettig, mådde skit och vaknade ur den hemskaste mardröm jag drömt. Det var psykologiskt det värsta jag varit med om.

Drömde att jag såg en trailer för en sådan sjukt läskig psykolgisk skräckfilm/thriller från 1800-talet. Människor i gamla trasor och en familj som hade en heeeemsk pappa. Han var som ett monster. Helt plötsligt var jag i trailern och förfölljd av den där hemska mannen. Den var vidrig alltså. Så när jag vaknade kändes det som att den fortfarande var sanning. Ringde Alex och som tur var var han vaken och fick mig tillbaka till verkligheten.

Imorse mådde jag fortfarande bad så jag har varit hemma från jobbet. Min fina granne Evelina kom över i alla fall och har hängt med mig hela dagen. Riktigt mysigt.

Nu ska jag få ihop någon middag. På återseende!


22:a maj.

Somnade seeent igår efter den mysiga kvällen hos Anna & Per. Pratade i omgångar med Alex och plockade lite med småsaker här hemma. Somnade kanske vid 3-rycket nångång och vaknade vid halv tio.

Strax efter 12 kom mormor och Åsa, vi lagade lunch och pratade. Senare blev det promenad med Milton och vid 16 kom pappa som jag åkte med till Arlanda för att hämta Martin som varit i Ryssland och spelat hockey. Lilla stora killen. Så mysigt att ha honom hemma igen.

Jag är heeeeeelt färdig så det blir garanterat en tidig kväll här!





Jessie's by night.



Såhär mysigt är det på min ballikong by night. Men det är dags att släcka nu och sussilura!

Underbara kväll.

Pappa ringde strax efter sju och frågade om jag ville följa med till Anna & Per. Jag tror aldrig jag sagt nej till att åka till dem. Det är ett av paradisen på jorden, deras hem. Ingenstans döljer sig så mycket nostalgi och sådan hemkänsla. Allt är underbart hos dem. Anna och Per i sig, Elin, Liv och Anders men varje pinal där är full av personlig touch och charm.

Jag tog med mig frukten som blev över från idag och köpte massa choklad, sedan gjorde vi chokladfondue med fruktpett och glass. Satt ute hela kvällen och spelade Spotify, gissade låtar och kände livet i oss ;)

Den här dagen har varit underbar på alla sätt. Den läggs där bland ögonblicken i minnesbanken. Imorgon kommer mormor!


Den här lilla kudden sydde jag till Pocken när han var liten, var väl en sisådär 7 år då..

Jordens undergång.

Har inte vågat säga det till någon, men jag har faktiskt oroat mig för den här dagen. Tänk om allt faktiskt skulle ta slut idag?

Jag och Sebastians mamma Eva skulle i alla fall ses hemma hos mig för en fika och prat om livet. Så blev det. Strax innan 14 var hon här och hade köpt såå fina och goda kryddor till mig. Så himla gulligt. Har kikat på en hel massa kryddor sista tiden men tänkt att jag måste vänta till lön, och så hade hon köpt tre plantor nu. Rart!

Vi åt så gott, dels blev det paj över när Jonna vara här och sedan gjorde jag något jag varit sugen på i flera, flera månader, det är sant! Fruktspett! Mums så gott!

Vi satt på balkongen under parasollet och pratade om just livet. Sedan gick vi in och fortsatte i soffan. Tänk att jag och hon håller kontakten fast det är snart nio år sedan vi gjorde slut. Så kan det bli. Städade förstås innan hon skulle komma och nu är det ordning här vill jag lova!

Ska åka till Anna & Per med pappa nu!


Blev kaos på min balkong när det regnade och blåste här om natten. Men nu är det ordning igen!


Inte en pinal!



Kryddorna Eva kom med!


"Nytt" till hallen.

Finns ett foto av pappa och hans kompis Ronny från när de var i min ålder som jag tycker så mycket om. Har haft det liggandes i en ram så länge och igår när jag för miljonte gången i livet tittade på det fick jag luft under vingarna och spikade upp den i hallen. Är förstås MYCKET finare i verkligheten men här är en liten glutt!

Visst kan man inte annat än älska den här ögonblicksbilden?


Carro.

Idag fyller en av mina äldsta vänner min äldsta vän år, har funderat mycket över den här dagen. Förr firade jag många av hennes födelsedagar med henne, fikade hos hennes familj men det där försvann. Åldern gjorde sitt, andra vägar i livet också. Jag tycker om henne på ett märkligt plan. Och visste därför inte hur jag skulle uppvakta henne idag. Ett grattis-sms eller ett telefonsamtal kändes för enkelt. Det uttrycker ingenting.

Hon är en sådan jag kommer bry mig om, säkert alltid vare sig jag vill eller inte. Som med en syster. Jag vet verkligen inte varför jag tycker om henne eller bryr mig, eller vill att hon ska ha det bra, för jag vet, jag vet att det inte är ömsesidigt alls. Men jag kan inte stå över sådant. Jag måste göra det som känns rätt för mig.

Därför blev det världens kupp för att hinna leverera födelsedagsblommor till henne och sedan träffa mitt hjärta Jonna utan att bli sen. Fick välja blommor snabbt och åka den långa vägen till Nockeby, ringa Jocke för att be om portkod och sedan susa tillbaka hela vägen hem för att träffa Jonnsi.

Men oavsett hur knäppt det kanske egentligen är, så känns det rätt i hjärtat. Och det är väl det som räknas?


Vänskap.

Hej.

Ett par djupa från J.B.

Vänskap är ju bland det finaste som finns, måste tyvärr säga att det ligger näst efter kärlek. För kärleken innehåller redan vänskapen. Men ren vänskap är jag i hemlighet så väldigt rädd för. Jag tror mig ha haft många vänner genom livet, men det är så få som stannar. Som finns där igen och igen och igen.

När jag var liten hade jag Emily. Hon var min bästa, bästa vän. Jag tyckte så mycket om henne, men det var mer jag som prisade henne än tvärtom. Jag hade Lovisa i gymnasiet, men hon försvann. Vi gjorde verkligen slut. Saknar henne inte längre men det är ändå en vänskap som funnits men inte längre gör det.

Näst på tur av viktiga vänner kom Tobias in i mitt liv. Jag älskade honom och hade så otroligt kul tillsammans med honom. Sann personkemi. Så olika men så starka band. Jag övergav honom. Tusen gånger. Igen och igen men fattade det inte förrän det var försent. Han vilar i en svunnen tid nu. Alltid i hjärtat men så långt bort på samma gång.

Senare kom Laura. Jag tyckte om henne, kunde vara jag precis hela tiden men så kom en liten bebis in i bilden och vi sa tyst adjö.

Maria och jag var bästa, bästa vänner, gjorde allt ihop. Men så krävdes ett litet skitbråk om ingenting så var allt förstört. Det fina finns där när vi väl ses, men det gör vi aldrig.

Jag är rädd för vänskap. Högaktar den på samma gång.

Igår frågade Jonna om vi skulle ses idag, så spontant, så välkommet. Så fint, så lyckligt i kroppen. Enkelt, inte rusande, bara behagligt. Och jag njuter av stunden men vet att plötsligt kan hon försvinna lika snabbt som hon kom. Pappa säger att hon inte kommer göra det. Jag hoppas han har rätt.

Vi sågs idag. Lagade somrig middag och gjorde efterrätt. Och jag njuter av stunden.

Vi pratade om min kommande 25-årsdag. Vill så gärna fira den med alla dessa vänner. Med Hanna, Tobias, Sebastian, Alex, Leo, Robin Wilhelmsen, Anna & Per, Mikael på jobbet, Mikaela, Sebastians mamma, Monica, Inés, Carlos, Urban, Susanne, Marie, Carro, Evelina, Tina, Sebastians brorsa Alexander, Marcus, Fredrik, Jonna, Mathias, Maria, Nina Söderblom och andra som jag tycker så mycket om. MEN, jag vet att det liksom inte är ömsesidigt på samma sätt. Jag vill ju att DE ska ha kul!

Jag kanske firar med en och en istället. Enklast så och det blir inte fel.


Egentid...



...är jag väl bäst på. Tillbringar mycket tid med mig själv och har med åren lärt mig att tycka om det. Särskilt när jag verkligen tar tillvara på den. Som ikväll. Gjorde i ordning min älsklingsrätt som jag lärt mig av fina Emma
och åt här vi skrivbordet, bara för att jag kan!

Senare ska jag bada men innan det ska jag springa till affären med Åsa! Efter det fortsätter min egentid :)

Pepp.

Hello!

Är sjukt pepp på det mesta just nu. Alltifrån att gå till jobbet till att dona och rensa här hemma. Och att ta tag i träffar jag så länge tänkt ta tag i. Har mycket framför mig och vill planera in ännu mer! På lördag på dagen kommer Sebastians mamma hit och fikar och på söndag kommer mormor. Ska komma på något att baka till dess.

Imorgon har jag egenkväll och på torsdag hade jag tänkt ta mig till optikern. Vill nån underhålla mig på eftermiddagen/kvällen så är det fritt fram. Jag är en riktig ja-sägare dessa dagar!

Men nu ska jag krypa ner i min goa, varma säng som luktar såå gott av nytvättade lakan. Vardagslyx!!


Easy.

God kväll!

Den här dagen har bara försvunnit, drömde att det stod två poliser på min balkong. Sjukt läskigt! De stod där för att det varit en man på min balkong som fotograferat in i min lägenhet. Blev livrädd, mest för poliserna. Sedan gick jag och pappa ut på vägen och då såg jag fotomannen så jag tog honom, men då blev han en jättesöt liten bebis och jag sa: Det är synd på en så söt liten unge, att du ska bli en fönsterfotograf när du blir stor, och så gjorde jag polisgreppet försiktigt på honom.

Lillebror Martin har praoat på mitt jobb idag och skötte sig fint. Men ooooj vad blyg han är i sociala sammanhang. Måste vi jobba lite på.

Hade möte efter jobbet och sedan mötte jag Åsa i affären. Pengarna är slut SLUT nu så det blir till att se det stora i det lilla. Lånade till en Loka och har precis provsmakat den. Jonna köpte samma när jag och Emma kidnappade henne och jag tyckte den verkade så spännande. Gillar inte mineralvatten så mycket men jag tyckte om den ändå.

Nu ska jag sussilura för imorgon är det tidigt på jobbet som gäller! Puss




Mat. Grill. Stök. Sömn. Växter. Ballikong.

Hej!

I fredags susade jag in till stan där jag mötte Jonna och Robin i Skrapan och de måste trott att det var nåt fel på mig. Jonna frågade om jag hittade till Skrapan. Hallåååå? OM jag gör! Jag är liksom född här. Tji fick jag. Tog säkert 25 minuter för mig att hitta till Skrapan från Ringen. Då är det nåt fel. Men det regnade faktiskt JÄTTEMYCKET så det gick inte att se så bra. ;)

Igår pulade jag här hemma och lånade Åsas kreditkort så jag kunde handla lite mat. Farligt va? Men jag vet att jag kan betala tillbaka. Sedan fick jag ett ryck och tog tag i att måla om möblerna på balkongen. Har ju tänkt köpa nya men måste inse mina ekonomiska begränsningar så det blev till att bättra på det jag redan har. Tar ju bara sån tid men tur att jag gillar att måla! Hann med bordet och ena stolen.

Idag har det ju regnat hur mycket som helst så jag har tvättat och städat. Hade tänkt måla resten av möblerna men det gick ju INTE. Hällde ner från skyn!

Följde med sjuk-Åsa till pizzerian och som tack fick jag låna kosing till lite utfyllnad av min ballikong! Vi kom på att hon är skyldig mig pengar redan så det sved inte så mycket. Börjar i alla fall l i k n a den balkong jag vill ha där ute nu, men än är det MYCKET kvar. Det får ta sin tid. Tjingelitjong!

Just det, när jag ändå handlade mat passade jag på att köpa en grill igår också. Som jag har längtat. Har letat efter den perfekta lilla grillen och nu har jag funnit den. Nöjd.


Det är faktiskt inte ett penseldrag draget här, i behov av uppfräschning??


Starten på det godaste jag vet!


Mums fillibubblan!


Tröttnar aldrig på den här rätten. Gjorde med spetspaprika denna gång. Oslagbart!


Röran i hallen, har dock städat upp nu!


Ny växt.


Han ska upp en bit med hjälp av lite jord..


Hoppas jag kan få denna långlivad!


Mja... En bit på väg.


Finaste grillen!


Den där grejen till höger hittade jag när vi skulle slänga grejer. Så jag tog den och målade om den.
Åsa skäms över mig men jag tyckte den var fin!


Nu är det kvällning och strax tänder jag belysningen!

Ikväll.

Ikväll ska det bloggas. Om grillar och skor och växter och mat!

En spegelbild av dig.

Mitt i folkvimlet på Södermalm med Jonna vid min sida svepte en tanke genom mitt huvud som liksom sakta och snabbt på samma gång gled förbi. En tanke som tidigare idag gjorde samma sak och som hade sin början igår när jag funderade över saker som hänt mig.

Det finns så många ögonblick i en människas liv. Korta, lite längre, ibland bara i en blinkning eller i en snudd vid någons hand. Ibland sparas ögonblicken som minnen. Vissa är lätta och lyckliga, andra är tunga och vassa. Ett kanske skapades genom musiken på en begravning, ett annat mitt i det första kärleksruset. Ibland när man känner sig så bortgjord att man önskar det var på låtsas och ibland när man vet med sig att man gjort riktigt, riktigt fel.

Alla dessa ögonblick blir till minnen och oavsett om de är lyckliga eller tårfyllda så kan de bli bra minnen. Ett bra minne behöver inte vara ett lyckligt, men det kan bli en fin eller viktig historia i efterhand. En historia om det ögonblicket, ditt ögonblick. 

Alla minnen går att beskriva med värme och respekt för det som en gång hänt. Även de där hemska. Jag känner ofta att jag vill lova andra att det blir bättre. Att när något gör sådär ont, eller är sådär svårt, så kommer det en tid då känslan och ögonblicket plötsligt är ett kanske tydligt men ändå avlägset sådant. Något du kan känna distans till och se tillbaka på med just värme och respekt. Även om ögonblicket i sig aldrig förändras.

Jag vill säga till andra att det finns ingen gräns för hur mycket du är värd, eller hur lycklig du får vara. För det finns ingen sådan maxgräns.

Men ibland så glömmer jag att allt det där även gäller mig. Att också mina minnen och ögonblick är viktiga, fina, nödvändiga. Att till och med jag som bara vill ge är värd att ta emot. Att få känna, att leva mig igenom de där ögonblicken som kittlar så, som trycker över bröstet eller som lugnt bara seglar förbi.

Jag har så lätt för att se andras lycka eller sorg. Att glädjas med andra, eller att peppa någon ur en sorg. Min egen lycka eller sorg vågar jag inte alltid ta till mig eller besvära mig själv med. Jag tappar värdet av mig själv. Jag är så bra på att lära. Jag vet hur man lever ett lyckligt liv med sanna leenden och salta tårar. Men jag praktiserar det inte.

Där på gatan i vimlet av fredagsfyllda människor såg jag en del av mig i Jonna. Som i en spegel. Hon är värd sin lycka och sin oro. Det är jag också.

Jonna & Jag.

Idag hade jag date med min Jonna, lika bra att länka till henne för hon tycker jag är så dålig på att ta bilder på henne som blir bra. Det tycker inte jag. Jag tycker hon blir söt och gullig i alla vinklar. Sanning!

I alla fall, jag var och klippte mig hos min proffsiga frisör Elin, har gått till henne i 5 år nu och hon vet precis vad jag vill ha. Förr om åren bokade jag tid för 2,5-3 timmar, idag tror jag vi var klara på 40 min. Fantastiskt. Efter frissan mötte jag upp Jonnsi och så gick vi och handlade lite mat. Promenerade Kungsholmen runt i SNIGELFART!! ;) Akta er för gravida tjejer, de är rätt tunga att flytta framåt.

Kändes rätt vimsigt där ett tag då vi inte hittade nåt bra glasställe. Jag hade bestämt att jag ville ha årets första mjukglass just idag tillsammans med Jonna. Men så blev det inte. Istället parkerade vi en bit upp i Kronobergsparken där vi tisslade och tasslade om sjukt roliga saker. Sedan kikade vi lite på bebiskläder åt lillbebis i magen och avslutade med riktigt god middag på India Lord med Mathias. Såå trevlig personal. Ett så litet ställe, men grym service tycker jag. Har blivit många återbesök där.

Mathias var till och från måttligt road av oss när vi i detalj talade om barnonani inför alla restauranggäster. Men det blir liksom så. Man glömmer lite tid och rum och vi hade så otroligt roligt åt alltihop. Lite för trötta, lite för gravida, då kan det bli så.

Förresten, från det ena till nästan det andra, kan ni inte droppa lite namnförslag till Jonnas bebis här? Det är en flicka och jag vet att mamman och pappan ifråga gillar namn som Emilia, Cornelia, Rebecka, Linnéa och Stina. Kom igen nu! Det är kul!

Puss på min Jonna, imorgon ses vi igen!




Tog den här fina bilden på kärleksparet och det är nästan så jag skulle ge den i present till lillbebis när hon föds..

Promenad på Kungsholmen.





I tisdags var planen att jag skulle träffa Sebastian men han hade visst viktigare saker för sig som att jobba över och springa så jag for in till stan och tog en promenad med pappa och blev bjuden på restaurang. Valde som sagt köttbullar med mos, sås och rårörda lingon. Ser kanske inte mycket ut för världen men sjuuukt gott var det. Älskar "hemlagat".

Linnéa





Passade på att fira min namnsdag i veckan också.. Lite i förskott. På ballikongen. =)

Helgen.





Har haft alltför mycket för mig sista tiden. Bara bra. I helgen hängde jag en del med Åsa och lillepuff. Vi övade på att gå finit i koppel.

Spontan dag.

Idag har det ju varit sommar ute! Eftersom Jonna och Mathias körde hem mig hela vägen igår så ville jag ju förstås hämta min moppe hos pappa inne i stan. Åsa fick uppdraget att köra mig. Men väl inne ville jag inte åka hem så jag tog en stros på Kungsholmen.

Blev hungrig och köpte därför en hamburgare inne på Mc Donalds, riktigt god var den faktiskt, 1955 hette den. Tog med den till pappas innergård och satt där med mig själv i en och en halv timme i solen. Pratade med mamma och Mikaela och sedan kom pappa och Martin.

Vi åkte till farmor och grillade men jag var så sömnig så jag somnade i deras säng. Läste lite ur Ett ufo gör entré och strax innan sju åkte vi tillbaka till Kungsholmen där min moppe väntade. Nu är den bästa tiden!


Jonnas Baby shower.

Vilken dag! Hihihihi, äntligen kan jag skriva nåt om den. I februari nångång fick jag ett mail av Jonnas kompis Lotta som tillsammans med en annan tjej ordnat en baby shower för godbiten nu i maj. Allt var uttänkt i minsta detalj och jag och Emma fick utföra själva kidnappningen av henne. Sååå kul! Jonna trodde att hon och Emma skulle gå på Ikea men så blev det inte riktigt.

Jag och Emma möttes upp i Gullmarplan och sedan åkte vi till Jonnisen. Hon hade ingen aning om att jag var med i bilen så vi lät henne tro att det var överraskningen. Tssssss.... För att förvirra henne ytterligare åkte vi ändå till Ikea och jag låtasades vara sjuukt sugen på glass så vi köpte det på Ikea. När vi ätit upp blev Jonna kissnödig så jag och Emma snabbade oss att prata ihop oss. "Ska vi inte gå in?" undrade Jonna. "Mnej, vi ändrade oss. Vi gör nåt annat, åker på en liten utflykt istället."

Sedan körde vi utan många förklaringar mot Eskilstuna där alla Jonnas vänner väntade hemma hos Lotta. Raringen började gråta när hon såg en efter en som väntade på henne där. Sedan bjöds det på god pastasallad och tårta, lekar och presenter. Av mig fick bebisen en liten klänning och snickarbyxor och en massa fina saker av de andra.

Efter ett par timmar var det dags för nästa överraskning: Hela gänget skulle få en privat guidad tur på Parken-Zoo efter stägning av en jättefin tjej som är kompis till Jonna och se på när hon matade lejonen och tigrarna. Så häftigt!! Vi blev alla helt uppslukade (höhö) och faktiskt lite rädda. Häftiga djur.

Dessutom fick vi klappa en orm och promenera runt i djurparken helt själva. Vädret var underbart och jag hoppas såå att Jonna är nöjd. Men det är jag rätt säker på att hon är. En helt underbar dag som slutade med middag på Grappa. Jag tog Renskavspizza med kantareller och chévrecreme och ruccola. Mums så gott!

Efter en låååång dag var det dags att åka hem med Jonna och hennes fina, fina Mathias och jag är lite lycklig i hjärtat. En helt perfekt lördag. Tack för att jag hittat Jonna!

(Du får ta vilka bilder du vill Jonna)


Klänningen.


Snickisarna.


Inslaget som paket.


Jonna fattar iiiingenting :)

På väg!


Framme!


Lotta.


Gullet..


Finare tjej finns inte!


Fast jag blev kär i den här!


Frågesport!


Ja men titta bara!


Paketer!


Öppna, öppna!


Solglasögon MÅSTE en bebis ha!


Mamma och dotter


Jonna får veta vad som väntar henne...

Förväntansfull tjej?


Klappa, klappa!


Jasmin, Emmi och Jonna.


En liten orm.


Har du det bra Jonni?


Modig tjej va?


Världens minsta och sötaste hästvalp, Elvis.


Flodhäst!


Tjejer..


Puma


Det var ingen lama, utan...?

Snart kommer tigrarna!


Nu!


Och så skulle de matas, fram med Jonna!


Hungriga!


Sådärja!


I väntan på lejonen..


Lite häst?


Jag säger det igen, kan man va' sötare?


Hungriga (mätta?) tjejer.


Och den här lilla krabaten väntade på mig utanför porten när jag kom hem.

Och slutligen, vilka fina vänner hon har Jonna, och nu menar jag inte mig själv. Men jag förstår om hon är lycklig. Såå goa tjejer!

Glajj-resan.

Har ännu inte kommit i mål gällande glasögon. Men nu är jag säker på att jag ska bestämma mig mellan dessa tre. Vilka tycker ni är bäst? Jag vet vilka jag tycker men kanske ändrar mig... =)












Just like that.

Jag slog ett gammalt nummer och så bara en timme senare har världen vänts åt rätt håll. Ibland gör jag så rätt utan att veta om det och nu är framtiden ljus. Det var bara det..


Hallå? Här är jag ju!

Okej, dagen kanske inte varit ljusare idag och jag kanske inte har varit piggare men jag vänder på steken med de små krafterna jag har. Det blir ett låååångt bad med tända ljus, sedan tidig kväll med slutna ögon. Igår när allt var sådär hemskt åkte jag och kollade glasögon. Det var bra. Idag är det badaterapin som står på schemat. Det blir så bra så.

Smile and the world will smile for you!

Hallå? Var är jag?

Vilken skitdag. Ledsam och trött och grå och jag vet inte allt. Det här är fel. F e l. Snö i morse, men den gjorde mig inget. Hallå? Man ska bli arg om det snöar i maj. Jag blev det inte. Stort fel. Jag var på jobbet fast jag borde legat i sängen. Fel igen. Jag somnade bums när jag kom hem från jobbet. Fel. Jag köpte en chokladkaka som jag inte ens var sugen på. Fel. Har jag ätit upp den? -Nej. Fel. Jag älskar ju choklad, men den ligger där jag la den.

Har jag saker att se fram emot? Gör jag det? Nej. Jag är bara livrädd. Fel.

Jag sover och sover och sover. Fel!

I want me. Back. Again.

Frysprickar.

Man bara fryser nu ju!

Valborgsmässoafton.

Dagen igår startade med en låååång, välbehövlig sovmorgon, sedan kom pappa hit. Vi lyssnade på lite musik medan jag blev människa, sedan åkte vi och hämtade upp min kusin och så vidare till gamla Tyresö där det vilar så många barndomsminnen. Det fina stället är sålt nu och jämnat med marken, var bara stenbumlingar och skövlad skog. Lyxkåkar och prydliga trottoarer. Allt var borta. Så sorgligt. Så sorgligt att vi fort som attan åkte därifrån.

Vi stannade vid Thyra och Svens grav, har inte varit där förr. Fina, underbara människor. Graven bredvid hade en så rolig skylt. Och pappa får alltid till det...

Efter det blev det ruggigt god middag hos farmor och sedan drog vi vidare mot Riddarholmen för lite majbrasa och sång!

Slutligen blev det hockey och Sällskapsresan hos Åsa. Somnade gott inatt och imorse gick jag upp för att tvätta innan nio. Ser ut att mulna på nu men har varit en ljuvlig morgon på balkongen. Charlie och jag har hängt där, Vilma trivs bättre på grannbalkongen :)


Det var driftigt av en avliden tyckte pappa.... ;)


RSS 2.0