Luppans

Jessy Jones är HELT död. Jag är så fasanasfullt trött och det var en dygd att fixa hela dagen på jobbet. Vaknade tidigt och läste ett mail från en gammal vän som fick mig att börja gråta imorse.

Han har en förmåga att träffa mitt i prick. Han pratar inte mycket utan ger mig då och då en låt som liksom är vi. Han säger precis så: Här får du en låt av mig. Som om den vore en present. Från honom till mig. Och det är där han träffar precis rätt. Egentligen skulle inga låtar behöva skickas mellan oss, jag vet att vi tänker samma. Att vi tänkt samma. För vi delar så fina, svåra år och minnen. Låten han skickade har jag redan lyssnat tusen ggr på och alltid tänkt på honom när jag hört.

Andra viktiga mail har skickats idag. Och emottagits. T.ex. från världens underbaraste Alexander, Sebastians big, big brother som är helt jävla oslagbar i tanke och text. Den kvinna som kniper honom kan skatta sig lycklig. Och jag slutar aldrig förundras över mitt ex's familj. Vi var tillsammans när vi var små barnrumpor. Ändå har jag kvar dem nu, tusen år senare. Fantastiskt.

Nu ska jag sova i hundra år. L.O.V.E.