Luppans

Min fina f.d. svärmor var hos mig på middag ikväll. Vi åt lax med kokt potatis, citronsås och sparris i vitlök och honung. Precis lagom. Så jäkla mysigt att ha henne här och hon är verkligen en vän till mig. Så omtänksam och rar. Hon lyfter mitt självförtroende högt. Det är en fin egenskap att klara.

Efter middagen blev det "mello" i sängen som förvisso SÖG men med chips, choklad, citrondricka och youtube höll vi hög mysfaktor i alla fall.

Älskade lilla ungen är så sjukt stor. Jag älskar honom! Blev fika med tårta och godsaker tillsammans med hela bunten och hundarna. Världens finaste lillebror råkade just jag få och han är värd allt i hela världen.

Idag ville jag vara fin eftersom jag fyller 24 och ett halvt. Sedan skulle jag ju på kalas hos lillebror som fyller år också. (Bisak) =P I alla fall, jag har en ny tunika men det är alldeles för kallt för frusna jag att bara ha tunika inomhus så jag drog på mig min tunna "lilla svarta". Så slog det mig: Tänk att man snart kan gå ut såhär, wow!

Sedan blev det tvunget med mössa och över allt det där dunjacka och tjocka vantar. Så var det med de vårkänslorna. Men snart så. Snart.

Fy bubblan vad mysigt vi hade igår jag och Micken. Vi strosade i butiker nån timme och köpte hundra kilo godis innan vi styrde kosan mot pizzerian och beställde såå goda pizzor! Pratade, pratade, pratade mellan tuggorna och hamnade sedan liggandes skavfötter i soffan och bara var! Tanken slog mig hur otroligt avslappnad man är med vissa människor, utan att tänka på det. Var tvungen att säga det till henne.

Av nån outgrundlig anledning var jag inte ett dugg sugen på godis så jag har nästan alla 100 kg kvar. Chips var det inte tal om efter pizzan. Grym kväll och plötsligt var klockan 01:00. Jag som brukar lägga mig senast 23 på fredagar var riktigt trött! Tack för igår min lilla Mick!

Vaknade som en klocka 08:30 idag och har en underbar dag framför mig. Min fina lillebror Martin fyller 13 år, så vi ska fira honom såklart, sedan ikväll får jag besök! Jippi!

Jag fryser för jämnan, därför blev jag lycklig när jag hittade en go och för en gångs skull riktigt snygg kofta på REA! Betalade knappt nånting för den och än så länge är jag very nöjd med den. Hoppas det håller i sig. Lönen kom igår, men eftersom jag ska betala en halv förmögenhet till skitföretaget SpecSavers så blir det inte mycket att kalasa på.

Idag är för övrigt årsdagen för en av de bästa dagarna i mitt liv, mer om det senare!

Ciao!

I tisdags var hela dagen en lång väntan till kvällen då jag skulle träffa min Jonna. Och vilken tur jag hade som fick gå ifrån jobbet en hel timme tidigare! I tisdags var det verkligen iskallt och jag var såå fruuusen när jag klev in på Koh Phangan. Tog bara 30 sekunder så kom Jonna, Mathias och Jonnas lillasyster Jasmin.

Den dagen var jag kalasglad, om än lite trött kanske. Maten var så god och det var mysigt att få träffa dem alla. Önskar såå att vi bodde närmare varandra eller att jag hade bil. Tycker inte alls om att åka hem själv på kvällen men det gick bra.

Igår däremot var en riktig skitdag. Som tur är kommer de inte så ofta men redan när jag vaknade igår hade jag ett starkt obehag i hela kroppen utan att veta varför. Ville bara stanna under täcket och gråta. Och så fortsatte hela dagen så när jag kom hem bestämde jag mig för att så snabbt som möjligt göra slut på den. Och det funkade.

Gick och la mig klockan 20:00 igår och somnade kanske tio över. Sov till 06:00 imorse och då var jag lycklig igen. Så märkligt det där. Jag hade inte mer att klaga på igår mot idag, ändå är det stor skillnad på känslan. Huuuu, låt det dröja LÄNGE innan nästa dag som en sådan kommer igen.

Längtar till imorgon. Då ska jag och Mikaela ha myskväll och jag har sjukt höga förväntningar. Hoppas jag är sugen på pizza som vi bestämt att vi ska köpa hem, sedan vill jag bara ligga/sitta i sängen och äta fruktsallad eller godis och ha det bra med min Mick. Välkommen fredag!

Ljuset nu är ju helt underbart. Jag har alltid haft lyxen med just ljuset i min lägenhet men sedan jag målade om är det oslagbart! Jag mår så bra här. Känns så friskt. Åååååh vad töntig jag är men jag har älskat mitt place sedan dag ett. Har såååå mycket kvar att fila på men det är ju så roligt! Vardagsrummet börjar ta form och är nu riktigt trevligt att vara i. De stora projekten återstår.

Det ena är att få till min lilla matplats i min forna myshörna, kommer sakna den men det är kul med lite nytt! Det andra är att göra sovrummet sådär som jag vill ha det. Är alldeles för vitt nu. Och tro mig, det är inte i första taget jag tycker att ett rum är för vitt, men sovrummet är faktiskt för vitt i nuläget.

Om jag hade pengar skulle detta varit klart för ett år sedan. Men min process går något långsammare. Roligt är det i alla fall!

Igår fick jag finbesök av min underbara Alex. Vi kikade på Solsidan och bakade hallonpaj som vi åt med glass. Låter ju inte så speciellt men varma hallon med glass är ju sååå mumsigt! Vi hade det riktigt helg-mysigt!

Har hela två saker att se fram emot den här veckan. Älskar det, jag gör ju inte så ofta något med nån annan. Är mest med mig själv, så när jag planerar in något är det extraextra roligt! Imorgon har jag date med Jonna och på fredag ska jag och Mikaela köpa hem pizza och ha myskväll här hos mig. Det var sjukt länge sedan! Snacka om bra vecka!

Vaknade redan halv åtta imorse, men somnade sedan om och vaknade vid nio. Kilade ner till tvättstugan och till min stora glädje var den ledig redan då, jag som hade bokat till klockan 12. Så in med tvätten, sedan blev det en god söndagsfrukost av det jag hade hemma. Solen skiner och jag ska ner i tvätteriet igen.

Igår hade jag en grym kväll, dock med mig själv, men lyxade med chokladmousse!

Vilken mysig helg. Så fint väder hela dan, så god mat och nu ligger jag i mitt "nya sovrum" framför gaygalan. Efter två år i myshörnan har jag nu flyttat tillbaka till mitt riktiga sovrum. Känns lite märkligt. Får se hur det går att sova här.

Mamma och Johan kom och hjälpte mig med hyllan. Blev så fint så. Har jobbat som en dåre här hemma idag. Myshörnan har förvandlats till matplats men jag vill få lite mer ordning där innan någon får se. Jag har en glasklar plan i alla fall..

Dessa dagar är fattiga dagar hos Fröken Jessica, men man tar vad man har, och ibland blir det så sjuukt träffsäkert. Som idag. Hade stora fina kycklingfiléer och ett stort knippe sparris. Vad gör man med detta? undrade jag. Jag stekte kycklingbröstet i honung och teriyaki och toppade det hela med lite mangocurry. Lite salt också förstås.

Sedan lade jag sparrisen i vitlök och honung och fräste på. Lite flingsalt på det och klart! Bredvid ringlade jag lite hallonbalsamico och det var verkligen pricken över i. Ser inte mycket ut för världen men fy tusan så gott det var!!

Såg ut som ovan hos mig igår kväll, jag hade fredagsröj. Höll på i två timmar. Borde ju haft en efterbild, men jag kan lägga upp något fint från kommande lördagsmyset ist ikväll.

Tusan vad man kan röra till det på en vecka. Men att vardagsbordet står sådär har inget med oordning att göra, nej det står så för att jag höll på att dammsuga kring soffan. Nån måtta får det vara! =)

Hoppas på att mamma och Johan kommer hit med slagborren i helgen så jag kan få upp min hylla som stått och skräpat i förrådet ett bra tag nu.

Solen bara gassar (ok, strålar är nog ett bättre ord med tanke på att det är -15 ute) så jag ska ta en skön promenad längst strandpromenaden! Ha det!

Hallå!

I torsdags hämtade jag Milton och Caesar från förskolan och så knallade vi hem till dem. Jag hade lite hala stövlar så Caesar gick före och gnuggade sina skor mot marken hela vägen hem och sa "Här kan du gå Jessica, och här, men inte här." Gullunge!

Hann knappt innanför dörrn innan de sa: Nu ska du trolla! Hahaha, deras minne är då inte dåligt. En gång för hundra år sedan när de absolut inte ville ha mig där var jag ju tvungen att anstränga mig lite extra för att gå hem hos dem, vilket ledde till att jag bestämde mig för att jag kunde trolla. Och det där fastnade de för. Varje gång vi ses får jag trolla bort legogubbar och russin och annat som de hittar fram. Men det får inte vara för fina eller stora saker ifall jag inte skulle kunna trolla tillbaka dem, så det gäller att de väljer noga. =)

De fick faktiskt varsin liten godisask också. Brukar inte ge dem godis men jag tyckte det kunde vara mysigt och det såg de också ut att tycka. Hade gått utmärkt utan men nu lyxade vi till det lite. Själv mumsade jag på en sådan här när de somnat:

Var just inne på Carros blogg och var visst utmanad(varför heter det så?=) ) att svara på samma frågor som hon redan svarat på. Så innan fredagsstädet drar igång, varsågoda:

1. Vad heter du? Jessy Jones
2. Ditt ord: Yes
3. Flicknamn: Lovis
4. Pojknamn: Leon
5. Yrke: Förskolepedagog mot lägre åldrar
6. Färg: Turkos
7. Klädesplagg: Kofta
8. Mat: Kryddigt!
9. Sak i badrummet: Min fuktspray
10. Plats/stad: Skåne
11. En orsak att vara sen: Enkel tidsoptimism
12. Något du skriker: Nu går vi in!
13. Något du gör varje dag? Leker med min navel
14. Något du dricker: Vatten
15. Bloggtips: Jonna
16. Bästa inredningssak? Noten på min vägg
17. Gatunamn: Det ni!
18. Bil: Åker jag ibland. 
19. Sång: Hey soul sister
20. Känd person: Mia Skäringer, Amanda Schulman
21. Något jag gillar: Generositet, vänlighet, tydlighet.
22. Något jag ogillar: När någon inte får vad den förtjänar

Utmaningen skickar jag vidare till Jonna, Emma, Maria, och Hanna

Ibland tar saker slut. Just like that. Lika fort som de en gång kom in i ens liv, lika fort försvinner de. Ibland är stegen så små att man till en början inte märker att de är på väg bort, men en dag ser man att de inte finns kvar. Andra gånger sparkar man själv ut dessa saker ur sitt liv. Och ändå kan hjärtat svida såå.

Idag är nog en sådan dag. Jag har sparkat, någon har smugit, och poff så var det borta. Just like that.

I knew when we collided, you're the one I have decided, who's one of my kind..... Men nu decidar jag att det inte är så längre. You're NOT one of my kind. Oh no Mister Klister, klistret har visst torkat nu, bara att pilla bort.

Just like that!

Nu kommer mitt första allvarliga inlägg i den här bloggen. Min gamla bestod ju enbart av frågor som rör hjärtat men här har jag velat hålla rent ifrån sådant. Till nu.

Jag har gjort en mild Facebookrensning. Enda från start har jag varit lite anti Facebook. Inte för att det skulle vara coolt eller för att sätta mig på tvären, jag ser många fördelar också. Men det finns delar jag inte gillar.

Jag gillar inte att det står att jag t.ex. har 380 vänner som det stod för ett par månader sedan. Jag har inte 380 vänner. Så jag tog bort många, många. Idag gjorde jag rensning nummer två. Har haft folk i den där listan som jag aldrig skulle få för mig att kontakta och som jag har mycket svårt att tro skulle kontakta mig. Varför ska de då ligga där? Ingen aning.

Jag skulle gärna plocka bort hälften av dem som är kvar ännu. Men jag är som jag är och skulle nästan känna mig elak. Inte för att det är någon dygd eller något extraordinärt med att finnas på min vänlista, bara det att jag vet att vänner (riktiga vänner) i min närhet blivit borttagna och verkligen funderat över varför, ja till och med känt sig orättvist behandlade av folk de tidigare haft i sin vänlista. Inte det jag är ute efter.

Vad vill jag då?

Jag vill leva på riktigt, umgås på riktigt. Se den jag pratar med, kunna röra vid den personen om jag vill. Att ha gått i samma skola när man var 9 år räcker liksom inte för mig. Vill någon veta hur jag mår, vad jag gör? Skicka ett mail!

Allt detta till följd av en jävla Mr. Mister som stormade in i mitt liv för ett år sedan och handgripligen tog mitt hjärta men glömde lämna tillbaka det. FUCK YOU! (Trodde ni inte att sådana ord fanns i min mun va?) ((Det gör det inte heller, men det finns i mitt tangentbord))

Den här bilden tog jag på Milton när vi var på väg hem från Jonna.. Visst ser han pigg och fräsch ut? Han fyller för övrigt 11 månader idag. Tiden går fort. Samtidigt känns det som han funnits i våra liv alltid. Nu ska jag äta några geléhjärtan i badet, sedan är det tidig kväll för mig! För imorgon ska jag hänga med mina pojkar (människobarnen) Milton och Caesar när Urban och Susanne går på bio. Mys!

Idag för elva år sedan firade jag min första Alla hjärtans dag och det gjorde jag med Sebastian. Vi hade varit ihop i 12 dagar och allt var superpirrigt och supernytt. Jag hade ingen aning om hur man gjorde och jag vågade inte fråga honom vad han ville ha i present.

Vi var i alla fall hemma hos mig. Jag var sååå nervös. För jag visste inte alls om han skulle gilla min present. Han fick blunda och sträcka fram sin hand. I den la jag en hockeypuck som jag målat ett stort rött hjärta på och i mitten hade jag skrivit "PUSS". Då var jag 13 år. Jag fick ett jättefint silverhjärta med kedja. Det fick jag även när jag fyllde år, ett exakt likadant och sedan till jul ett guldhjärta och nästa Alla hjärtans dag fick jag ett guldhjärta med sten. Det utvecklades liksom. =) Så jäkla sött.

Riktigt så sött är det inte idag, men det går bra ändå. Jag har fått hjärtan på jobbet och när jag kom hem låg ett vykort från Carlos, Inés och Patricio och väntade på mig. Fick Alla hjärtans dag-puss av min underbaring Jonna också så nog har jag fått lite kärlek alltid!

Igår var ju bara en katastrofdag, även om kvällen räddades upp med en riktigt avkopplande stund med melodifestival och film. Förvirrades ordentligt av en smskonversation med min gamla fling E också. Fattade verkligen ingenting men nu fattar jag destomer, token!

Idag var jag hos optikern för 711:e gången och jääääädrar vad han var service minded den där butiksägaren! Helt otroligt. Blev behandlad som en prinsessa och det hela slutade med att han betalar 2000 kronor på mina glasögon. 500 kr på det ena paret och 1500 på det andra. Nöjd tjej? Kan ni tro!

Efter optikern hade Jonna skrivit en kommentar på min statusuppdatering på Facebook som ledde till att jag hamnade hos henne, goa, fina Jonna. Mötte henne, sedan handlade vi (hon) och så promenerade vi hem till henne. Jag är så glad för hennes och hennes fina Mathias skull, tänk att de får en liten dotter i sommar! Tänk den dagen det är min tur.

Vi pratade och lyssnade på varandra omvartannat och det känns mer och mer som att vi börjar lära känna varandra på riktigt. Jag ser fram emot en framtid där hon ingår i min vardag. Tack för allt ikväll Jonna.

Nu ska jag sova, och kanske, kanske, kanske ska jag göra något jag är rädd för imorgon, men det ligger inte i mina händer.. =)

Hej halloj tjenamors!

Jag startar ofta med att skriva, "Vilken dag!" Men Vilken dag!! Vaknade som sagt tidigt och solen sken redan då. Åt lite yoghurt till frukost och tog på mig min nya fina kjol och önskade sååå att det var sommar för en sekund. Men så kom jag på att med ett par strumpisar under så går det bra i alla fall. Sagt och gjort.

Jag började knata mot optikern i strålande solsken. Heelt underbart. Men väl framme så säger de att jag inte är inbokad sålänge jag inte heter Jimmy. Herregud, jag orkar inte mer var det enda jag kände. Läppen började darra och ögonen tårades. Blev så liten, så liten men var samtidigt arg. Min sämsta kombo. För det som händer är att jag börjar gråta.

De sa att jag kunde få en tid senare. I helvete heller! "Då vill jag ha min handpenning tillbaka så går jag någon annanstans." kved jag. Nej se det gick inte, för de hade inte fått en chans att hjälpa mig sa hon. Men jag var ju här i torsdags och då sa ni att ni inte kunde lämna ut glasögonen för att det var fel på dem, och då bokade jag den här tiden, sedan ringer ni igår och säger att det inte är något fel på dem och jag påtrycker att jag ill ha kvar tiden idag och nu är jag här. Men då har ni avbokat den i alla fall. Behåll de där glasögonen och handpenningen också. Gör vad ni vill med det. Hejdå!

Sedan forsade tårarna nedför mina kinder. Lilla töntiga flickan. Men jag rådde inte för det. Blev så otroligt ledsen och uppgiven. När jag torkat tårarna och viftat bort alla tusen par ögon som stirrade på mig på torget och säkert trodde att jag just blivit dumpad gick jag raka vägen till tunnelbanan och åkte till min gamla optiker.

Väl framme där var de såå gulliga mot mig men jag hittade inga bågar som passade. Så jag gick till ett annat Specsavers i stan där jag frågade om jag kunde få samma bågar men med ett asfäriskt glas och om det kunde bli bra med mina styrkor. "Inga problem!" blev svaret.

Gick ut från dem och tänkte lite. Ringde upp butiksägaren till den första Specsaversbutiken som var den jag hade bokat tid med idag och framförde mitt missnöje med min vänligaste stämma och han var inte sen med att beklaga det som hänt. Han sa att hans kollegors uttalanden endast berodde på ren okunskap och det var så jäkla skönt att höra! Han lovade mig att stå för kostnaden av ett asfäriskt glas och en helt ny kostnadsfri synundersökning och därmed var vi överens. Så imorgon startar vi hela denna processen på nytt! Tjihoooo!

Vilken dag! Så jäkla mysigt med snöstorm, och yes, jag menar det. Kom hem strax innan 18 och hamnade i soffan. Satt här och bara funderade en stund. Sedan kom jag på att jag undrar hur Jonna och Mathias uttalar  Naomi som deras lilla dotter troligen kommer att få heta så jag bestämde mig på 30 sekunder för att ringa och fråga. Två timmar senare sitter jag här lite varmare i hjärtat.  Kändes så fint att för första gången ringa till Jonna och prata om ingenting och samtidigt allting. En fredagkväll. Bara sådär.

Nu ligger Vimsan bredvid mig och jag laddar upp inför morgondagens optikerbesök. Är lite rädd för det faktiskt. Kan bli så känslig i sådana där sammanhang. Nej nu ska jag fortsätta fira fredag!

Jag har varit fotonörd sedan jag var 18 då jag fick min första digitalkamera, är nu inne på mitt 25 år här på jorden och Gud vet hur många foton jag tagit i mina dar. Men det är ett intresse som aldrig dör. Ikväll har jag suttit och pulat med en ny laddning bilder. Har precis bara börjat med fortsättningen på mitt lilla fotoprojekt. Telefonen har varit bredvid mig för där plingar det glatt till ibland. Övar mig på att inte vara så oanträffbar. Skärpning Jessie Jones!

Jag hade förberett den här bilden i en evighet. Var så jäkla glad för att just dessa glasögon skulle bli mina. Och som jag väntat!! Först en vecka, sedan en till för att få reda på att de var försenade! Men så IDAG, IDAG!!!

De ringde från butiken och sa att de kommit! Blev sååå lycklig! Ett litet rus gick genom min kropp! Ingen snöstorm i världen kunde stoppa det ruset. Jag gick i piskande snö och isande kyla heeela vägen på 30 minuter upp till butiken och mascaran satt nere vid kindbenen och håret var ett enda ruffs, men jag var så glad när jag klev in genom dörren. Gick raka vägen fram till disken och de plockade genast fram mina fina, fina glasögon. Men:

Jag kikade på dem direkt och såg att ena glaset var rätt tjockt. "Ska de se ut såhär?" frågade jag. De kikade lite på dem och sa att det nog berodde på mitt synfel på det ögat. "Ja men jag har ju betalat extra för att få tunna, fina glas," pep jag. "Ska de se ut sådär vill jag faktiskt inte ha dem." De tittade på dem igen och sa: Nej men de ser nog lite tjocka ut ändå. Prova att sätta på dig dem i alla fall. Det gjorde jag och hela marken svajade. "Det svajar också" fick jag fram. "Ja men det beror på att din hjärna är ovan och då blir det som en liten chock för hjärnan. HALLÅ!?? Ovan?? Jag har haft glasögon sedan jag var sju och bytt flera ggr, jag vet hur det känns när man får nya och det ska inte svaja!!

Jag gick runt med dem en stund och sedan kikade de på dem igen. "Jo men det här skulle nog kunna vara vanliga standardglas ändå.. Vi ska mäta lite. (En minuts tystnad.) Jo, det skulle nog kunna vara det fast i.o.f.s. så har du ju ett brytningsfel så då blir ju glasen tjockare." HALLÅÅÅ igen, jag hara ju betalat extra för att de ändå skulle bli tunna och fina, precis som mina gamla.

"Du kan ju få ta med dig dem hem och testa lite i alla fall, tills ditt andra par kommer." Jag: Nej det vill jag inte, det är ju som att jag säger ja till de här, och det gör jag inte.

Sedan tog hon dem igen och mätte lite till varpå hon säger: Nej, det tycks vara standarsglas på dem här trots allt. Och efter ännu nån minut av mätande fortsätter hon: Nej nu ser jag att det är fel på dem här. Optiska zonen ligger helt fel, kanske därför det kändes svajigt. Jag kan inte låta dig ta med de här. (Ehh, jag ville inte det heller.)

Det slutade med att vi bokade in en ny tid med en annan optiker. Så nu börjar hela processen om. YES!

Hej! Klockan är vansinnigt mycket. En ny person i mitt liv har fångat mitt intresse. Men jag ska snabba mig i säng. Vill bara skriva några rader om min kväll med Eva, Sebastians mamma. Så himla go och rar. Hon hade gjort så fint.Vi tände ljus och åt god paj och pratade, pratade, pratade som jag ju visste att vi skulle göra. Fina, fina Eva. Vi pratade gamla minnen och hon poängterade att jag inte är nån liten flicka längre och sannerligen nej. Det är jag inte. Vet inte vad det är med mig och ex's mammor, jag gillar dem och de gillar mig.

Vi hade mysigare än vad som går att beskriva och vi drack världens godaste te (faktiskt) ur muggar som hon och Kaj köpt en dag för längelängesedan när Sebastian låg i vaggan och sov under något träd jag inte minns namnet på men det lät så fint när hon sa så.

Nästa gång kommer hon hit och jag längtar redan!

Har försökt ladda upp ovanståande bild nästan patetiskt många ggr på Facebook men den vill liksom inte. Och ju mer det krånglar desto envisare blir jag. Den ska upp! Tycker den är så "glad" och neutral. Mycket färg men ändå diskret och framför allt: Inte mitt typiska Jessicaleende som alltid fastnar på bild.

Hur som haver, imorgon ska jag träffa mitt ex Sebastians mamma. Hon ringde för ett par veckor sedan och ville ses och det ville jag också. Jag har ju ändå bott tillsammans med henne och efter allt som hänt så är det hög tid att vi ses. Sonen hennes får jag träffa en annan dag. Imorgon ska nämligen hon och jag gagga alldeles för mycket och jag vet att Sebastian tycker att vi pratar way too much så det är lika bra att han håller sig på avstånd.

Är precis vad jag gör och jag riktigt njuter av det. Har tv:n på bara för att fast utan ljud och lyssnar på Spotify. Har flyttat över alla mina bilder och filmer till min externa hårddisk. (Det var över 10 000 objekt !!) Känner mig så nöjd med det men lika läskigt varje gång när man sedan trycker på "Töm papperskorgen". Huuua, tänk om något inte sparats. Men det känns liksom fräscht och nytt i datorn nu. 2011 here I come med alla bilder och minnen som ska arkiveras!

Tänkte att jag kunde visa mina små steg mot ett beboerligt hem... Redan när jag flyttade in här för fyra år sedan började jag knåpa ihop hela två fotoväggar men fick aldrig riktigt till dem. Sedan lade jag projektet lite på hyllan och nöjde mig med att ha foton fästa med kludd vid mitt skrivbord, MEN, det mår ingen vägg bra av så planen var att fixa en riktig, bara jag samlade på mig tillräckligt med ramar.

Men så hände något. Fotovägg tycktes bli värsta trenden och jag blev lite sur. Det var ju min idé tyckte jag och nu när vart och varannat hem pryds av fotoväggar kändes det inget kul längre. Blev till att tänka om. Är lite larvig när det kommer till mitt behov av att vara egen. Personligt ska det vara.

Så jag fick den briljanta idén att göra något eget. Av en simpel anslagstavla i kork. Den har jag målat vit, ser ut som en grekisk stenvägg och därpå har jag fäst 12 av mina finaste bilder som jag fotat själv. Har ju en miljon men jag vill att varje bild ska synas och det gör de verkligen nu. Får se om jag kommer över min töntiga inställning och smäller upp en riktig fotovägg, men jag tror inte jag fixar det. Har istället en påbyggnadsplan kring denna korktavla. Yes sir!

Jag och farmor när jag är runt 8-9 år..


Jag och pappa mumsar banan!


Minns inte vad det roliga spelet hette men vi fick det i julklapp nån jul =)

Var till optikern igår för att lämna tillbaka ytterligare fyra par glasögon. Fasen så svårt, kan inte hitta par två. De första beställde jag i onsdags förra veckan och hoppades att de skulle komma nu i veckan som var men icke! Istället fick jag igår höra att de är f ö r s e n a d e! Fy tuuuusan vad ledsen jag blir! De kommer tidigast på fredag. Tidigast liksom! =(

Så nu glider jag runt här hemma med mina glasögon som jag hade när jag var sju och pytteliten. Vad gör man?

Håller på och fixar och donar här hemma men det är verkligen som att jag börjat om på noll. Vart tog mitt mysiga hem vägen? Jag hittar det nog snart ;)

Igår var jag hos min älskade lillebror och det kändes verkligen som att det var sista gången jag var barnvakt åt honom. Om några veckor fyller han 13! Helt vansinnigt! Vi åt så sjukt god mat som stod serverad åt oss på köksbordet. Mamma och Johan var på teater så vi skulle ha mys bara vi två.

Jag kunde inte motstå semlorna som bara kostade 15 kronor i matbutiken så jag hade med mig varsin till oss. Jag känner bara en som äter semlor som hamburgare och det är min going till lillebror. Fick massage och kramar och han var på sitt bästa humör min lilla kille!

Är fortfarande så glad för att jag träffade Jonna i tisdags. Jag tycker verkligen om henne men det är fortfarande lite sådär nytt och spännande. Man tror man vet så mycket om en annan människa och särskilt när personligeheterna klickar så bra men det där är så läskigt. Jag hoppas jag känner rätt med henne i alla fall.

Ikväll har jag myst med Marie. Vi promenerade runt halva stan i jakt på en vettig restaurang. Fullt överallt!! Det slutade med riktigt smaskig plockmat, någon varm nudelsallad med massor av olika varma kycklingrätter. Och jordnötssås! Mums!! Sedan gick vi och fikade på Wayne's coffee och jag drack min älskade gamla chailatte som jag inte druckit sedan jag var där med Sunniva för flera år sedan. Den är ju så god! Mmmmm!

Imorgon är det fredag och jag har i n g a planer för helgen. Längtar såååå efter mina glasögon. Hoppas jag får ett sms om att de är färdiga imorgon!!

En kollega till mig har en dotter som går i samma skola som jag själv gjorde när jag var liten. Och idag hade hon med sig en gammal skolkatalog från när jag gick i femman. Så jäkla kul! Hade helt glömt det här fotot  men många minnen väcktes till liv.

Till att börja med fick jag ju stå bredvid Jocke Häll som jag var kär i då. Wow liksom! Sen sa alla att vi var så lika på den där bilden och jag blev asgenerad! Jag minns också att jag hade värsta coola magtröjan på mig, men när det var dags för själva fotograferingen vågade jag inte visa naveln så jag drog upp kjolen en bra bit. Så jäkla snyggt! Och som pricken över i hade jag ett par grymt snygga sandaler i typ "väv" med hög gummiklack. Cool tjej!

Hahaha, vilken underbar kväll. Direkt efter jobbet for jag mot stan där för en gångs skull jag fick vänta och jag gjorde det med ett leende på läpparna. Jag hade det med i beräkningen. Jag väntar aldrig på någon men vilken känsla det var. Med flit var jag på plats tjugo minuter innan avtalad tid.

In på Vapiano i Gamla stan kom den finaste gravida tjejen jag sett, Jonna. Blev varm i magen när jag såg henne. Så många dagar och veckor sedan sist men det kändes som igår. Jag tycker nästan det är lite läskigt. Det är få människor jag faktiskt vågar öppna mig för. Jag säger inte att jag är någon annan annars, men bara vissa vågar jag vara hela jag inför. Jonna är en av dem.

Men så tänker jag ibland: Hur väl syns min olycka? Hur väl syns mitt tunga hjärta? Jag vill ju inte visa. Ser någon är det helt okej men jag vill inte själv öppna dörren in dit till det mörka. Med Jonna känns det så. Som att hon ser utan att jag behöver visa henne dit. 

Jag vill inte betunga någon. Man bryr sig inte om andras olycka. Och jag vill inte att andra ser sorg eller olycka som en del av mig. Även om det är just vad det är. En del. Absolut ingen helhet. Min sorg kommer gå över en dag. Eller möjligen ligga som en liten, liten rot som växer sig starkare men till något positivt. Nere vid roten kanske det alltid är mörkt men vad den kommer med är ljust och fint. Man kan se det som en växt. Nere vid roten är det såklart mörkt, men med lite näring och omvårdnad kanske det till slut bildas en stjälk som i sin tur för med sig knoppar och blommor. Deep talk? Well, that's me!

Hur som haver, det har varit en så jäkla mysig kväll! Massa prat och såå god mat. Först åt jag en Toscanapizza med kryddstark korv, färska hackade tomater i nån dressing och med massa färska kryddor och mozarella. Till efterrätt åt jag en farligt god chokladmousse med färska jordgubbar och Mascarponegrädde. Mums!!

Fan vad du berör mig Jonna!!