Luppans

Hey hey hey!

Nu har det ordnat sig med internet. Michele kom upp idag med flyg och hade ett gäng Ipads med sig så jag fick låna en. Så here we go:

Senaste dagarna har varit intensiva. Det hela startade i måndags då en mindre truck packades full för att hjälpa Michele's företag att transportera en massa stora människoskyltar. Alltså skyltar föreställande människor i verklig storlek. Det tog sin lilla stund men till slut var vi ute på vägen. Gång på gång på gång ekade textraden "Hit the road Jack, and don't you come back no more, no more, no more, no more"

Det har varit långa avstånd och Damon har varit så duktig att köra. Vi har stoppat med jämna mellanum för att fylla på med mat och vatten och diesel.

Mitt i ingenstans rasade plötsligt benisinmätaren och den röda varningslampan började lysa. Mister var riktigt orolig men todde att det skulle räcka till den bensinstation han visste fanns ett par kilometer bort. Till slut svängde han lättat av vägen men då upptäckte vi förskräckt att den var nedlagd. Såg paniken i hans ögon och han började leta i manualer för att se om bolaget vi hyrt ifrån gjorde någon form av vägassistans om man får soppatorsk. Hettan var näst intill olidlig och där stod vi mitt i ingenstans utan diesel. Damon hämtade ett långt palmblad för att sticka ner i tanken och inte gjorde det honom gladare. Det fanns inte mycket annat att göra än att köra på och se hur långt vi kunde komma. Varje tiotal meter kändes som mil och vid varje road work fick vi stänga av motorn. AC:n fick vi också stänga av för att spara det lilla bränsle vi hade.

I tysthet följde våra blickar vägen och efter 15 km såg vi räddningen! Det blev ett stopp där också min första krokodilburgare intogs.

Första natten sov vi i Bowen och kom fram jättesent. Ett litet motell var det precis som hämtat ur en film. Damon ursäktade valet lite men jag tyckte det var suuuperspännande. Kändes precis som i nån ruggig gammal film. Vi köpte mat från China-stället bredvid och åt på golvet. Chicken satay smakade allt annat än Chicken satay men risblandningen med räkor, ärtor och vad det nu var smakade på något underligt sätt riktigt gott. Inte gott som i gott egentligen men hela grejen med stället och den konstiga maten gjorde att det liksom passade ihop.

Damon fick en ordentlig massage av mig eftersom han kört så långt och allt var så mys det bara kunde bli. Jag hade en jobbig kväll innan då jag kände mig lite bortglömd men han var så gullig när vi kom fram att det var som bortblåst när vi skulle gå och sova. Jag somande många timmar innan honom då han skulle jobba men jag vaknade med hans armar runt mig. Tar vara på varje minut.

Så snart vi vaknat gav vi oss ut på vägen igen. Vi körde hela dagen och stannade vid ett annat motell, jättefint.

Igår åkte vi vidare mot Mission beach där allt var helt underbart. Fint rum med underbar utsikt! Vi badade lite i poolen och gick sedan upp, Damon för att jobba, jag för att ta en lång dusch och göra irodning mig för middagen. Ett enormt oväder brakade loss och jag har aldrig sett liknande. Det närmsta var Gotland i somras men det här var en riktig, riktigt thunder storm. Vi delade på en anti pasti, sedan blev det paella för mig och kött för D. Under hela måltiden ute i hotellrestaurangen med bara ett skynke ovan oss dundrade det för fullt och blixtarna turades om att lysa upp himlen. Grymt häftigt och mysigt!! Tills det att en blixt slog ner bara tio meter ifrån vårat bord. Då tog det en stund innan jag kunde äta igen.

När vi var klara gick vi upp på rummet och ut på balkongen där det fanns en stor mjuk divanliknande soffa med kuddar. Där låg vi och pratade och såg på blixtarna och lyssnade till det enorma hällregnet. Går inte att återberätta.

Vi vaknade och åt hotellfrukost med melon och yoghurt. Sedan hade Damon bokat varsin massage till oss på Spa-sektionen nere på stranden. Vi fick ligga bredvid varandra medan två tjejer masserade oss.

Efter det var det dags att bege oss mot slutdestinationen och här är vi nu! Imorgon ska vi upp supertidigt för att hjälpa Diabetes Queensland. Ni får kika på bilderna så länge. Känns alltid som att jag bara hinner berätta en tiondel av det jag vill. Hörs snart igen! Puss och kram till er alla och jag blir SÅÅ glad för era kommentarer och hälsningar!!

En särskild hälsning till Caroline K vill jag sända!! Kul att du också följer med mig!





Min hy har tyvärr återgått till sitt normala vidriga jag.

Motell...





Inte så öppen besninstation....

Krokodilburgare..

Var faktiskt jättegott! Smakade som blandning mellan fisk, krabba och kyckling.

Detta mina vänner är en TVÅL och inte en kycklingfilé.

Jag ville dock inte tvätta händerna med den...



Skogsbränder har jag nu sett några stycken.

Finaste killen.

Mera skogsbrand..

Road works. Kö, kö, kö...

Utsikten från vår balkong.